I mitten av 2025 präglas USA:s handelspolitik under president Donald Trump av osäkerhet, med plötsliga förändringar och tillfälliga pauser. Även om en 90-dagars paus för vissa tullar har aviserats, kvarstår den generella importtullen på 10 %, och sektorsspecifika tullar fortsätter att påverka viktiga industrier. Denna volatila miljö utgör en utmaning för Sverige, vars exportdrivna ekonomi har starka handelsband till USA. Denna artikel undersöker de potentiella effekterna av USA:s tullar på Sveriges export, vikten av marknadsdiversifiering och strategiska överväganden för svenska exportörer.
Sveriges exportlandskap och handelsbalans
Sveriges ekonomi är starkt beroende av export, som utgör en betydande del av BNP. År 2023 stod exporten för cirka 55 % av BNP. USA är Sveriges tredje största exportmarknad, med export till USA som uppgick till cirka 17,05 miljarder USD under 2024. Viktiga exportkategorier inkluderar läkemedel, maskiner, fordon och stålprodukter.
Översikt över USA:s tullåtgärder
USA har infört en generell importtull på 10 %, tillsammans med specifika tullar som riktar sig mot vissa sektorer:
- Stål och aluminium: En tull på 25 % har införts på all import av stål och aluminium, vilket påverkar globala leverantörer.
- Bilar och bildelar: Importerade fordon och delar omfattas av en tull på 25 %, med undantag för varor som uppfyller USMCA-avtalet.
- Läkemedel och halvledare: Även om dessa sektorer har granskats, har vissa produkter fått undantag för att undvika störningar i kritiska leveranskedjor.
Dessa åtgärder syftar till att stärka den inhemska tillverkningen och åtgärda handelsobalanser, men har väckt oro bland internationella handelspartner.
Direkta effekter på svensk export
Nedan följer en översikt över exportstrukturen för de ovan nämnda produktgrupperna som har betydande påverkan på svensk export till USA.
Stål och aluminium
Enligt FN:s COMTRADE-databas exporterade Sverige cirka 572,7 miljoner USD i järn och stål till USA under 2024. Denna siffra omfattar en rad produkter, inklusive färdiga stålvaror, göt och halvfabrikat. Det är värt att notera att detta exportvärde utgör en betydande del av Sveriges totala stålexport, som uppgick till 60,9 miljarder SEK (cirka 6,1 miljarder USD) samma år.
USA-marknaden är en viktig destination för svenskt stål och står för en betydande andel av Sveriges globala stålexport. Dock innebär USA:s införande av en 25 % tull på import av stål och aluminium utmaningar för svenska exportörer.
Bilar och bildelar
Enligt FN:s COMTRADE-databas om internationell handel exporterade Sverige cirka 3,82 miljarder USD i personbilar och fordon för persontransport till USA under 2024. Denna siffra understryker betydelsen av USA-marknaden för svenska biltillverkare. Dessutom kan svenskproducerade bildelar som används i fordon som monteras i andra länder för export till USA påverkas indirekt på grund av ökade produktionskostnader.
Läkemedel
År 2023 exporterade Sverige cirka 2,3 miljarder USD i läkemedelsprodukter till USA, vilket gör det till den största marknaden för svenska läkemedel och står för 16,9 % av Sveriges totala läkemedelsexport. Detta understryker den strategiska betydelsen av USA-marknaden för Sveriges läkemedelsindustri.
Även om vissa läkemedelsprodukter har undantagits från de senaste USA-tullarna, är sektorn fortfarande känslig för politiska förändringar. Pågående handelsspänningar och potentiella framtida åtgärder kan innebära risker, vilket potentiellt påverkar konkurrenskraften för svenska läkemedel på USA-marknaden.
Sammanfattningsvis kan dessa tullar öka kostnaderna för amerikanska köpare, vilket potentiellt minskar konkurrenskraften för svenska produkter på den amerikanska marknaden och leder till en minskning av exportvolymerna. Detta kommer att ha en direkt inverkan på företag som hanterar sådana varor.
Vi bör inte heller glömma att svensk export ofta fungerar som komponenter i globala leveranskedjor. Till exempel är svenska maskiner och delar integrerade i tillverkningsprocesser i andra länder som exporterar färdiga produkter till USA. USA:s tullar på dessa färdiga varor kan leda till minskad efterfrågan på svenska komponenter, vilket indirekt påverkar Sveriges exportvolymer.
Strategiska överväganden för svenska exportörer
För att mildra effekterna av USA:s tullar kan svenska företag överväga:
- Diversifiering av marknader: Utforska alternativa marknader för att minska beroendet av USA.
- Lokalisering av produktion: Etablera tillverkningsanläggningar närmare nyckelmarknader för att kringgå tullar.
- Optimering av leveranskedjor: Ompröva leveranskedjor för att öka effektiviteten och minska exponeringen för tullpåverkade rutter.
Vikten av att utforska nya marknader
Med tanke på de utmaningar som USA:s tullar medför är diversifiering av exportmarknader avgörande för Sveriges ekonomiska motståndskraft. Svenska exportörer visar ett ökat intresse för regioner som Asien, Mellanöstern, Turkiet och Afrika, där efterfrågan på svenska varor förväntas öka.
Asien-Stillahavsområdet
Sverige har föreslagit att Europeiska unionen ska ansluta sig till det omfattande och progressiva avtalet för Trans-Pacific Partnership (CPTPP), i syfte att skapa världens största frihandelsområde och motverka effekterna av USA:s tullar.
Mellanöstern och Afrika
Ekonomiska reformer och ökade investeringar i länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Nigeria erbjuder möjligheter för svensk export, särskilt inom sektorer som förnybar energi, infrastruktur och sjukvård.
Latinamerika
Länder som Brasilien, Chile och Mexiko upplever ekonomisk tillväxt och har visat intresse för svensk teknik och hållbara lösningar, vilket gör dem till potentiella marknader för expansion.
Fördjupning av relationer med europeiska länder
Även om det är viktigt att utforska nya marknader, förblir förstärkning av befintliga europeiska band en strategisk prioritet. År 2024 riktades cirka 54,1 % av Sveriges export till EU-länder, vilket understryker betydelsen av intraeuropeisk handel. Tyskland, Nederländerna och Danmark är bland Sveriges främsta handelspartner, med betydande export av maskiner, fordon och läkemedel.
Slutsats
Införandet av USA:s tullar 2025 innebär både direkta och indirekta utmaningar för Sveriges exportdrivna ekonomi. Även om vissa sektorer som läkemedel för närvarande kan åtnjuta undantag, kräver den dynamiska naturen hos handelspolitiken proaktiva strategier från svenska exportörer för att navigera i det föränderliga landskapet. Genom att diversifiera marknader, lokalisera produktion och optimera leveranskedjor kan svenska företag öka motståndskraften mot handelsstörningar och behålla sin konkurrensfördel på den globala marknaden.
Om du som läser denna artikel letar efter expressleveranslösningar till Finland, Danmark, Baltikum och Polen, kontakta oss idag.
